Artikel 109 — Ändringar av förordning (EU) 2019/2144 (EU:s AI-förordning)

Artikel 109 i förordning (EU) 2024/1689 — Ändringar av förordning (EU) 2019/2144. Officiell text, praktisk tolkning, centrala skyldigheter och efterlevnadskonsekvenser.

Sammanfattning av den officiella texten

Artikel 109 i förordning (EU) 2024/1689 (EU:s AI-förordning) ändrar förordning (EU) 2019/2144 av Europaparlamentet och rådet om krav på typgodkännande för motorfordon och deras släpvagnar samt system, komponenter och separata tekniska enheter avsedda för sådana fordon. Ändringen infogar specifika hänvisningar och krav för att anpassa det befintliga ramverket för fordonstypgodkännande till de horisontella skyldigheter som AI-förordningen infört.

Konkret lägger artikel 109 till bestämmelser som säkerställer att AI-system inbyggda i fordon — i synnerhet de som driver automatiserade eller halvautomatiserade funktioner som avancerade förarassistanssystem (ADAS), automatiserad nödbromsning, varning vid filbyte och förarövervakning — omfattas av krav som är förenliga med AI-förordningens riskbaserade strategi. När sådana system uppfyller definitionen av AI-system med hög risk enligt bilaga III i förordning 2024/1689 måste deras driftsättning i fordon uppfylla inte bara de tekniska prestandakriterierna i förordning 2019/2144 utan även skyldigheterna om överensstämmelse, transparens, loggning och mänsklig tillsyn i AI-förordningen.

Artikeln återspeglar EU-lagstiftarens avsikt att undvika regulatorisk fragmentering: i stället för att skapa ett parallellt spår harmoniserar den befintlig sektorslagstiftning med det nya horisontella AI-ramverket och gör fordonstypgodkännandemyndigheter och tillverkare gemensamt ansvariga för att säkerställa att AI-specifik efterlevnad är inbäddad i det välbekanta typgodkännandeförfarandet.

Vad detta innebär i praktiken

För fordonstillverkare, systemleverantörer och typgodkännandemyndigheter har artikel 109 flera konkreta konsekvenser.

Tillverkare som utvecklar eller integrerar AI-drivna komponenter — såsom adaptiv farthållare, automatiserade parkeringssystem, detektering av förarens sömnighet eller nödstyrning — måste bedöma om dessa system kvalificerar som AI-system med hög risk enligt AI-förordningen. Om de gör det gäller krav på teknisk dokumentation (artikel 11), automatisk loggning av systemhändelser (artikel 12), åtgärder för mänsklig tillsyn (artikel 14) och standarder för noggrannhet och robusthet (artikel 15) utöver de prestandamått som redan krävs enligt förordning 2019/2144.

Tier-1-leverantörer som tillhandahåller AI-aktiverade komponenter till OEM-tillverkare omfattas likaså. De måste tillhandahålla den dokumentation och det bevis som OEM-tillverkare behöver för att slutföra det integrerade typgodkännande- och AI-förordningens efterlevnadsförfarandet, och måste uppdatera denna information varje gång en väsentlig ändring av AI-systemet sker.

Nationella typgodkännandemyndigheter måste vara utrustade för att utvärdera AI-specifika bevis inom typgodkännandeprocessen. Detta kan kräva kompetensutveckling av tekniska tjänster och uppdatering av utvärderingsprotokoll för att inkludera kontroller av AI-förordningens efterlevnad.

Importörer och distributörer som släpper ut AI-utrustade fordon på EU-marknaden måste kontrollera att typgodkännandet täcker AI-förordningens dimensioner och får inte göra ändringar som skulle ogiltigförklara den efterlevnaden.

Ett praktiskt exempel: en tillverkare som söker typgodkännande för en ny personbil med ett AI-drivet system för automatisk nödbromsning måste i sin typgodkännandeansökan inkludera både prestandatestdata som krävs av förordning 2019/2144 och den tekniska dokumentationen, riskhanteringsregistren och bedömningen av överensstämmelse som krävs enligt AI-förordningen för ett högriskssystem.

Centrala skyldigheter

• Integrerad bedömning av överensstämmelse: AI-system inbyggda i fordon som är föremål för typgodkännande enligt förordning 2019/2144 måste uppfylla tillämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse enligt AI-förordningen (kapitel V, artiklarna 43–51) innan ett typgodkännandeintyg beviljas eller förnyas.
• Teknisk dokumentation: Tillverkare måste upprätthålla AI-specifik teknisk dokumentation som krävs enligt artikel 11 och bilaga IV i AI-förordningen, som täcker systemdesign, styrning av träningsdata, valideringsprocesser och kända begränsningar, vid sidan av befintliga tekniska filer för typgodkännande.
• Automatisk loggning: AI-system som utför automatiserade eller halvautomatiserade körningstfunktioner måste innehålla loggningsfunktioner enligt specifikationerna i artikel 12, vilket möjliggör rekonstruktion av systemets beteende under incidenter för utredning av myndigheter.
• Mänsklig tillsyn genom design: Fordon som innehåller högriskiga AI-funktioner måste implementera åtgärder för mänsklig tillsyn enligt artikel 14, vilket säkerställer att förare kan övervaka, avbryta eller åsidosätta AI-drivna åtgärder under rimligt förutsebara förhållanden.
• Granskning av väsentlig ändring: Varje väsentlig ändring av ett AI-system som redan täcks av ett typgodkännande utlöser en ombedömningsskyldighet, vilket kräver uppdaterad dokumentation och potentiellt ett nytt eller ändrat typgodkännande inom de kombinerade ramverken.
• Samordning av marknadsövervakning: Nationella typgodkännandemyndigheter och AI-förordningens marknadskontrollmyndigheter måste samordna för att undvika dubbelarbete eller motstridiga tillsynsåtgärder och dela relevanta resultat om AI-systemets prestanda i fält.

Förhållande till andra artiklar

Artikel 109 ingår i avdelning XIII (Slutbestämmelser) och är en av flera ändringsartiklar som fogar samman AI-förordningen med befintlig sektorslagstiftning. Den bör läsas tillsammans med artikel 2 (tillämpningsområde) för att förstå när AI-förordningens regler gäller för system inbyggda i fordon, och bilaga III (förteckning över AI-system med hög risk) där punkt 4 täcker AI-system som används vid förvaltning och drift av infrastruktur för vägtransport och säkerhetskritiska fordonsfunktioner.

Artiklarna 11–15 (skyldigheter för AI-system med hög risk avseende teknisk dokumentation, journalföring, transparens, mänsklig tillsyn och noggrannhet) fastställer de materiella standarder som artikel 109 medför in i typgodkännandeprocessen. Artiklarna 43–51 (förfaranden för bedömning av överensstämmelse) definierar den processuella väg som tillverkarna måste följa.

Artikel 112, som ändrar direktiv 2006/42/EG om maskiner, följer en parallell logik inom sektorn för industriella maskiner och ger ett användbart tolkningssammanhang för hur EU-lagstiftaren hanterar inbäddning av AI-förordningens skyldigheter i sektoriella godkännanderegimer.

Tidsplan för efterlevnad

EU:s AI-förordning offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 12 juli 2024 och trädde i kraft den 1 augusti 2024. Tillämpningen sker stegvis:

• 2 februari 2025 — Förbjudna AI-metoder (avdelning II, artikel 5) blev tillämpliga.
• 2 augusti 2025 — Regler om AI-modeller för allmänt ändamål (avdelning VIII, artiklarna 51–56) och styrnadsbestämmelser blev tillämpliga.
• 2 augusti 2026 — Huvuddelen av AI-förordningen, inklusive skyldigheterna för AI-system med hög risk i avdelning III och ändringsartiklarna i avdelning XIII, inklusive artikel 109, blir fullt tillämplig. Från detta datum måste typgodkännanden som involverar AI-system återspegla de ändrade kraven i förordning 2019/2144.
• 2 augusti 2027 — AI-system med hög risk som omfattas av bilaga I (befintlig harmoniseringslagstiftning i unionen) gynnas av en förlängd övergångstid; fordonssystem som uteslutande faller under den bilagan kan fortsätta enligt tidigare regler till detta datum.

Tillverkare och leverantörer rekommenderas att inleda analyser av efterlevnadsluckor och integrera AI-förordningens dokumentationskrav i sina typgodkännandeförberedande processer i god tid före augusti 2026 för att undvika förseningar i produktlanseringar.