Artikel 104 — Ändringar av förordning (EU) nr 168/2013 (EU:s AI-förordning)

Artikel 104 i förordning (EU) 2024/1689 — Ändringar av förordning (EU) nr 168/2013. Officiell text, praktisk tolkning, centrala skyldigheter och konsekvenser för efterlevnad.

Sammanfattning av den officiella texten

Artikel 104 i förordning (EU) 2024/1689 (EU:s AI-förordning) ingår i avdelning XIII, som innehåller slutbestämmelserna som reglerar förordningens integrering i det bredare EU-regulatoriska landskapet. Mer specifikt introducerar artikel 104 riktade ändringar av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- eller trehjuliga fordon och fyrhjulingar — gemensamt kända som fordon i kategori L.

Ändringsmekanismen återspeglar EU-lagstiftarens standardmetod vid antagandet av horisontell lagstiftning: befintliga sektorsförordningar måste uppdateras för att förbli konsekventa med nya övergripande regler. Förordning (EU) nr 168/2013 fastställde ett heltäckande typgodkännanderamverk som täcker säkerhets- och miljökrav för fordon i kategori L. Där sådana fordon innehåller AI-system — exempelvis avancerade förarassistanssystem, automatiserad bromsning eller adaptiva farthållarfunktioner — kan dessa AI-komponenter falla inom tillämpningsområdet för EU:s AI-förordning och kan kvalificera som högrisk-AI-system enligt bilaga I, avsnitt 2 (AI-system som används som säkerhetskomponenter i produkter som omfattas av unionens harmoniseringslagstiftning).

Artikel 104 säkerställer att hänvisningar, definitioner och förfaranden i förordning (EU) nr 168/2013 anpassas till terminologin och kraven som införs av EU:s AI-förordning, vilket förhindrar regulatoriska luckor eller konflikter mellan de två instrumenten och bevarar rättssäkerheten för tillverkare och marknadskontrollmyndigheter som verkar inom sektorn för fordon i kategori L.

Vad detta innebär i praktiken

För tillverkare, importörer, distributörer och auktoriserade representanter för fordon i kategori L har artikel 104 praktiska konsekvenser överallt där AI-system är integrerade i dessa fordon.

Den mest omedelbara effekten är att varje AI-system som fungerar som en säkerhetskomponent i en moped, motorcykel, motoriserad trehjuling eller lätt fyrhjuling måste utvärderas mot EU:s AI-förordnings kriterier för högriskklassificering. Om det klassificeras som högrisk måste AI-systemet uppfylla kapitel III-kraven — inklusive bedömning av överensstämmelse, teknisk dokumentation, övervakning efter utsläppande på marknaden, transparensskyldigheter och registrering i EU-databasen — utöver befintliga skyldigheter enligt förordning (EU) nr 168/2013.

För typgodkännandeändamål kommer nationella typgodkännandemyndigheter och tekniska tjänster som är involverade i bedömningen av fordon i kategori L att behöva verifiera AI-förordningens efterlevnad som en del av sin bredare granskning. Detta kan kräva uppdaterade bedömningsprotokoll och ytterligare kompetenser hos utsedda tekniska tjänster.

I praktiken bör en tillverkare som utvecklar ett AI-drivet traktionskontrollsystem eller kollisionsundvikningssystem för en motorcykel:

• Fastställa om AI-systemet kvalificerar som en säkerhetskomponent enligt bilaga I till EU:s AI-förordning.
• Om det är högrisk, förbereda ett dossier för bedömning av överensstämmelse som uppfyller EU:s AI-förordnings krav innan fordonet placeras på marknaden.
• Säkerställa att den tekniska dokumentation som krävs enligt förordning (EU) nr 168/2013 är konsekvent med och hänvisar till AI-förordningens dokumentation där det är tillämpligt.
• Implementera kvalitetsledningssystem som täcker AI-livscykeln, inklusive övervakning efter utsläppande på marknaden och incidentrapportering.

Marknadskontrollmyndigheter med ansvar för fordon i kategori L kommer likaså att behöva samordna med myndigheter som utsetts enligt EU:s AI-förordning för att undvika dubblerade eller motstridiga tillsynsåtgärder.

Centrala skyldigheter

• Regulatorisk anpassning: Juridiska team och efterlevnadsteam måste säkerställa att alla interna förfaranden för utveckling av fordon i kategori L återspeglar de ändringar som införs av artikel 104, och att typgodkännandedokumentationen hålls konsekvent med EU:s AI-förordningskrav där AI-system är inblandade.
• Granskning av högriskklassificering: Tillverkare måste bedöma om AI-system integrerade i fordon i kategori L kvalificerar som högrisk-AI-system enligt bilaga I till EU:s AI-förordning, vilket utlöser de fullständiga bedömningsskyldigheterna för överensstämmelse i kapitel III.
• Uppdaterad teknisk dokumentation: Där AI-system är involverade måste teknisk dokumentation som lämnas in för typgodkännande enligt förordning (EU) nr 168/2013 vara konsekvent med och uppfylla de tekniska dokumentationskraven i artikel 11 och bilaga IV till EU:s AI-förordning.
• Förfaranden för bedömning av överensstämmelse: Högrisk-AI-system i fordon i kategori L måste genomgå bedömning av överensstämmelse enligt kraven i artikel 43 i EU:s AI-förordning innan de placeras på marknaden, vid sidan av det befintliga typgodkännandeförfarandet.
• Samordning av marknadskontroll: Myndigheter med behörighet enligt förordning (EU) nr 168/2013 och de som utsetts enligt EU:s AI-förordning måste samordna sina marknadskontrollaktiviteter för att säkerställa effektiv och icke-duplicerande tillsyn.
• Övervakning efter utsläppande på marknaden: Tillverkare av fordon i kategori L som innehåller högrisk-AI-system måste upprätta övervakningsplaner för perioden efter utsläppande på marknaden och rapportera allvarliga incidenter i enlighet med artiklarna 72 och 73 i EU:s AI-förordning.

Förhållande till andra artiklar

Artikel 104 verkar inte isolerat. Den måste läsas tillsammans med definitionsbestämmelserna i artikel 3, som definierar nyckelbegrepp inklusive AI-system, säkerhetskomponent och högrisk-AI-system. Högriskklassificeringskriterierna i artikel 6 och bilaga I är direkt relevanta: avsnitt 2 i bilaga I listar AI-system som används som säkerhetskomponenter i produkter som omfattas av unionens harmoniseringslagstiftning, vilket uttryckligen innefattar fordonsförordningar.

De skyldigheter som utlöses av en högriskklassificering — teknisk dokumentation (artikel 11 och bilaga IV), bedömning av överensstämmelse (artikel 43), kvalitetsledningssystem (artikel 17), övervakning efter utsläppande på marknaden (artikel 72) och incidentrapportering (artikel 73) — gäller alla för AI-system i fordon i kategori L när klassificeringströskeln är uppnådd.

Artikel 104 bör också läsas tillsammans med de övriga ändringsartiklarna i avdelning XIII — inklusive artiklarna 103, 105 och 106 — som gemensamt uppdaterar flera sektoriella harmoniseringsförordningar för unionen för att säkerställa horisontell konsekvens med EU:s AI-förordning.

Tidslinje för efterlevnad

Artikel 104 trädde i kraft den 1 augusti 2024, tjugo dagar efter offentliggörandet av förordning (EU) 2024/1689 i Europeiska unionens officiella tidning den 12 juli 2024.

Det stegvisa tillämpningsschemat för EU:s AI-förordning avgör när de materiella skyldigheter som är relevanta för artikel 104 blir verkställbara:

• 1 augusti 2024 — Ikraftträdande; ändringarna av förordning (EU) nr 168/2013 får rättslig verkan.
• 2 februari 2025 — Bestämmelser om förbjudna AI-metoder (artikel 5) blir tillämpliga; inte direkt relevanta för artikel 104 men markerar inledningen av materiell verkställighet.
• 2 augusti 2025 — GPAI-modellskyldigheter och styrningsbestämmelser tillämpas; tillverkare bör ha granskat sina AI-systemklassificeringar vid detta datum.
• 2 december 2026 — Högrisk-AI-system förtecknade i bilaga I (som inkluderar säkerhetskomponenter i fordon) måste fullt ut uppfylla alla skyldigheter i EU:s AI-förordning. Detta är den kritiska efterlevnadsfristen för AI-system i fordon i kategori L som omfattas av förordning (EU) nr 168/2013.
• 2 augusti 2027 — Förlängd frist för vissa högrisk-AI-system som redan placerats på marknaden före augusti 2024, med förbehåll för villkoren i artikel 111.

Tillverkare av fordon i kategori L som innehåller AI-system bör använda perioden fram till december 2026 för att slutföra klassificeringsbedömningar, överensstämmelseprocedurer och dokumentationsanpassning inom båda regulatoriska ramverken.